hem

 

Mariestadsbygdens Släktforskareförening

Mariefors Bruk

 

På den plats ordföranden i MSF arbetar sedan snart 30 år, DS Smith Packaging AB Mariestad, låg tidigare gården Mariefors. En lång allé; Marieforsallén, ledde fram till gården från Leksbergsvägen. Hammarskogens kronoallmänning mötte här Marieholms (residensets) ägor och gränsen utmärktes med ”Een Krönter steen”; utsatt på 1690-talet av Carl XI:s skogskommission. På föreliggande bild från 1950-talet har Mariefors sedan länge reducerats till jordbruksenhet, vilket det förblev till nedrivningen. Platsen har dock en tidig industrihistoria! Efter vederbörlig ansökan till Bergskollegium erhöll landssekreteraren, vid länsstyrelsen Skaraborgs län, Jonas Beckman, den 11/3 1771 privilegium att inrätta ett plåt- och stålverk på landskamrerarebostället Horns ägor, d.v.s. i ån Tidan på nämnda plats. Ån dämdes strax upp och stångjärnshammaren var i drift redan år 1772. Beckman, som var måg till adelsmannen Carl Hierta på Fogelö, Torsö socken, hade genom arv förvärvat sina lokalt belägna egendomar och hade långt gående planer på bergsbrytning med manufaktur, även på Torsö. Av det senare blev dock intet. Vid Mariefors synes dock verksamheten en tid ha gått väl; tre vattenhjul drev förutom ämneshammaren en plåthammare med lyftarmar samt även en manufaktursmedja med två s.k. knipphamrar. Familjen Beckman bodde fr.o.m. år 1788 på Mariefors och det var under samma decennium brukets glansperiod inföll. Totalt kan så många som ett tjugotal varit anställda här. Jonas Beckman hade dock intressen i andra bruk, inte minst i Finland. Av den anledningen lades driften ned 29/9 1793 och verksamheten flyttades till vårt östra grannland. Familjen Beckman flyttade till Anola säteri, Ulvsby socken i Björneborgs län. Idag återstår endast den sten (förmodligen skogskommissionens sten, ”lånad” och återanvänd av Beckman) med texten: ”ÅR 1771 BYGDES MARIEFORS O ANLADES TRÄGÅRDEN I ETT STENRÖR OCH OLÄNDIG MARK AF ASSESORN OCH BRUKS PATRON JON: BECKMAN OCH DESS KÄRA MAKA ELISABET MAGDA HIERTA.” Stenen har sedan nuvarande industribyggnads uppförande flyttats ett antal gånger, nu belägen bakom komplexet, därtill nästan oläslig.

 

Flera mjölkvaranar samt ett brännvinsbränneri präglade jordbruksverksamheten under det följande 1800-talet samt tankar på en icke förfärdigad vadmalsstamp. År 1891 köpte disponent Gustaf Grevilli på Katrinefors Bruk, in området med fallen vid Mariefors. Under 1896 grävdes så den 840 meter långa kanalen in till pappersbrukets turbiner, varvid den gamla fåran av Tidan kraftigt reglerades. En av dem som grävde var ordförandens morfars farfar, bruksarbetaren Lars Johan Gustafsson Sköld (1845-1919).

 

Christer Bengtsson

 

Källor: Åke Möller – ”Tidan en kraftfull å. Fallen vid Mariefors.” Ullervad-Leksbergs Hembygdsförenings årsskrift 2010.

 

Sven-Olof Rosén – artikel om bruket i Vadsbobygden 1983.

 

 

 

Vid kontakt med oss klicka på styrelsen!

Sidan senast uppdaterad den 2017-05-22

 

 

Obs!

Glöm ej anmäla till Bussresan den 27/5 2017

 

Finns platser kvar!